November liksom... Ligger på stranden här i bondi och spanar. Förra veckan vAr jag i Bali och 2 veckor innan det i melbourne med folk jag verkligen gillar. Livet är inte så pjåkigt, skulle man kunna säga. Jag föredrar 30 grader och sol istället för en ruggig november dag i eskilstuna. Om en månad vet jag inte vart jag kommer att vara men det gör mig ingenting. Jag är lycklig Samtidigt som jag saknar ihjäl mig efter mina kära därhemma.

En festival kan segas ner till 5 dagar men varför igentligen?

Jag var på parklife för några dagar sedan.

Under en och samma dag lyckades jag se

Lykke li

Diplo

Katy B

The streets

Adrian lux

Magnetic man

Example

Mylo

Simian Mobile Disco

The gossip

Sebastian

Jävlar vilken dag det var.

Vet inte hur jag lyckades komma in vid sidan av scenen när Diplo spelade,

men där var jag.

Melbourne levererar när det kommer till festival och andra musik händelser.

Känns konstigt att veta att jag lämnar en stad jag gillar så mycket, men jag vet aldrig vart jag hamnar..

Någonting vet jag säkert, jag är för jävla glömsk.

Jag har idag lyckats glömma bort mitt passcode till telefonen 2 gånger så att jag måste återställa den från scratch... 1 gång hade vart ok! men 2??

Sommaren är här, eller vår rättare sagt.

Parkerna och stranden är proppade med folk, caféerna och barerna är fulla och man kan ha på sig shorts utan att vara konstig.

Jag ser fram emot heta dagar på stranden,öl , surfing och välförtjänt semester innan Ida kommer hit i December.

Hur glad är jag?? Osnackbart lycklig!

Jag hade aldrig kunnat trott att jag I july skulle vandra omkring iford uggs och fira Christmas in july i Australien.

Jag kanske inte har en bil eller ett hus, inte heller pluggat eller nagra som helst aningar om vad min framtid har att ge.

Jag har heller inte nagon pojkvan eller nagra som helst rutiner eller rakningar att betala.

Men javlar vad jag njuter av det.

Jag hade aldrig kunnat trott att mitt svaraste beslut de senaste 2 aren skulle vara att valja mellan vilka lander jag ska besoka forst.

Fiji, New zealand eller Tasmania

Jag hade aldrig kunnat trott att det enda som stor mig just nu ar att mina skor blir blota varje torsdag eftersom jag filmar eller haller vatten pa killar i fula kalsonger pa en scen.

Jag ater nyttigt, ar chef, jag promenerar 2 timmar dagligen och super mig inte full 5 dagar i veckan

Sa lite vuxen ar jag nog anda

JA!

Tänk er att ni är 4 år och råkar vandra in i en godispåse...

Skulle inte det vara underbart? Så kände jag när jag finally kom fram till Bell´s beach igår.

Efter att vart vilse i Anglesea, liftat med en 2 barnsmor var vi där.

Excuse me, do You know where we are?(jag älskar att fråga den frågan).

Jag konstaterade att mina tummar och min t-shirt var alldeles för små för att lifta med.

Precis då kör en familjebil upp och en söt tvåbarnsmorsa välkomnar oss in i bilen.

Tävlingen var kanon. Världens bästa surfare var på plats så surfingen var det inte något fel på, inte killarna och ölen för den delen heller.

Gårdagen var helt enkelt punkt punkt punkt Awesome!

Whoa whoa whoa Cheeeeseetiiitts

Jag behöver inte förklara mig. Jag skriver när jag känner för det.

Jag mår bra, det är allt.

Vi hoppas varje dag att Jake ska vakna upp från sina 2 veckor utan medvetande....

Jag tog ett break från St kilda och hoppade på ett flyg till Brisbane för några dagars sol tänkte jag. Det tänkte inte solen om jag säger så. Hade en fantastisk weekend dock, kunde inte haft det bättre och vem fan bryr sig om vädret.

Fick bada spa bad istället för i havet, men vem är jag att klaga?! :)

Tack scott med vänner för underbart mottagande!

Inte kan jag ligga på latsidan inte Back 2 work torsdag och ladies night från hellvetet, någon måste ju ansvara för wet-t och bodyshot´s.

Halvvägs under kvällen letade jag knivar för att cutta mina handleder.. och en fetröv som gick in i mig.

Borde finnas en maxgräns på hur stor stjärt man igentligen får ha.

Det är också sinnes att det är helt okej för några att dyka upp på jobb försent och redan full. Händer bara här, men jag gillart

Jag försöker planera min framtid, går såååådär.

Jag vet att jag imorgon ska försöka lifta ut till Bells Beach för att se finalen i RipCurl´s pro surf comp. 50 år´s jubileum så maffigt värre.

Men det är allt jag planerat i mitt liv so far.

Gänget drar och jobbar skidsäsong om en månad. Jag vägrar frysa så jag stannar nog här ett tag till.

Vart ska jag ta vägen?

Vill jag hitta nån skön lirare, köpa en campervan och glida runt kusten ett tag?!

Eh det visar sig. Hatar att planera.

Ida och Lina, jag önskar ni vore här. Jag känner mig lite lätt stympad.

Hoppas förövrigt att ni alla har en nice påsk.

Hade vart trevligt att sitta hemma hos mamma och moffa påskmat, med familj osv. Man kan som sagt inte få allt man önskar.

Tänker på er iallafall.

Btw om någon känner för att skicka hit lite goodies så är detta min adress skulle seriöst kunna döda för Saltlakrits avd på grevegott.

Josefine Holmgren C/o

Base Backpackers

17 Carlisle street

3182 St kilda Melbourne

OZ

Värdelöst men wtf.

Till skillnad från mina forna resekamrater så gillar jag läget tänker jag.

Jag har vart här i snart en vecka, även om det känns som jag borde ha vart här hela livet.

Även om jag bara sovit i min säng 1 natt så känns base som hemma. Folk ler när man kommer och det finns alltid någon att prata med osv.

Maten är gratis och helt okej, spriten är billig.

Bingo night ikväll och jag gör mitt första pass bakom baren, kanske inte veckans mest hektiska kväll så det blir nice.

Btw, jag har hittat ett Casino där man kan spela billiga turneringar och cashgame!!

Så jävla perfekt!

Ska besöka det på min nästa lediga dag!!

Brände mitt face igår på stranden, solen sken och jag och mina söta bleka irländskor hade picnic på stranden.

Jag skulle förövrigt kunna bo nere vid strandpromenaden, ögongodisparad för helvete.

Dags att fixa röran i sängen, hade kiwis där inatt...

Sayofuckingnaaaara bitches

Framme, tänker jag..

Gråtmarathon i taxin efter jag lämnade Ida och Lina.

Jag antar att allt hann i kapp mig..

Jag grinade mest för min lillebror och att livet är fucking orättvist.

Ida och Lina..

Jag hatar som sagt att säga hejdå och önskade helst att jag bara kunde sprungit ifrån dem..

Vi har haft en helt sinnessjuk jävla resa, och jag är världens lyckligaste som fått dela den med er.

Tack!

Hur som helst så ibland måste man bara släppa ut allt, även om det är i en taxi i Bangkok.

Torkade tårarna och satte mig på flyget, hamnade brevid en kille som nästintill hotade mig. Jag fick inte under några som helst omständigheter väcka honom under hela flygningen.

Det gjorde jag inte.

Toabesöken blev jobbiga eftersom jag fick klättra över honom gränslandes med min söta rumpa.

När flygvärdinnan kom med hans förbeställda mat var det inte mer än rätt att jag snodde maten av honom, stal även hans filt.

Australien tog emot mig med ett leénde, landet älskar mig helt enkelt.

Ömsesidig kärlek skulle man kunna säga.

Det tog mig en timma innan jag fick jobb som promotion girl på mitt hostel och bor gratis.

Köket är översvämmat så jag har även frukost och middag gratis.

Mitt första arbetspass gjorde jag på St paddy´s day, rätt så full av all grön öl och med en irländsk flagga målad i ansiktet. 'kiss me I´m irish' lyckades rätt så bra.

Kvällen spenderades med galna jävla irländare och avslutades på klassiskt irländskt sätt!

Det var allt.

Vi lämnar ingen oberörd.

Igentligen borde vi stanna här, vi gillar det och jobb är redan fixat.

Hade bar 2 haft internet igår så hade jag inte åkt på en 24 timmars tågresa till Bangkok idag.

Bar 2 hade inte internet, men sax hade dem.

Nyfrisserad och täckt med färg lämnar vi nu paradiset av fest.

Vi har tur som har sällskap i världsklass, jag har till och med samma flyg med killarna till Melbourne i morgon. sinnes

Nu ska jag sno ett par skor, ciao.

Vi har funnit vårt paradis på jorden.

18timmars bussresa med vattentortyr och världshistoriens sämsta filmer. Värt varenda sekund.

När vi kom fram tog vi oss självklart direkt till floden. Citerar Ida - Jag får riktigt bra vibbar av det här.

4 timmar senare har jag blivit stabbed av en biljardkö och är hållen hostage på sjukhuset. Lina har 4 stygn i pannan och en skuld på 500.000 att betala.

Vi älskar det.

Det var liksom linas tur att göra illa sig så det är inga hard feelings här inte.

Vi har inte haft på oss någonting annat än bikini de 3 senaste dagarna och tvivlar på att vi kommer ha på oss kläder. Vi luktar äckligt och har svalt 3 liter bajsvatten men vi är fortfarande snyggast på stället.

2 dagar kvar med Lina och Ida, 2 dagar av galenskaper.... Men oroa er inte, vi är försiktiga och dricker resorb.

So far soooo good.

Jag har inte checkat in än så igentligen vet jag inte om jag är på rätt ställe. Jag chansar.

Är jag fel så kan jag trösta mig med att jag iallafall tog mig till Singapore.

Nu har jag rest i 24h. Jag har sovit på tre olika flygplatsgolv, en söt dansk kille och diverse trottoarkanter.

Jag hade tur som hade sällskap med en sockersöt dansk hela vägen till Cebu´s flygplats annars hade jag vart utråkad till max just nu.. Han erbjöd mig sin axel och sitt sällskap i väntan på mitt flyg.

Han följde tillochmed med mig till flygplatsen och sa hej då. Kvalité

Matt kom från Bantayan till flygplatsen i Cebu och gjorde mig sällskap på flygen till Manila och Singapore. Den här gången glömde han inte mig vid security check och jag slapp bli sparkad på.

Han var ledsen att han inte fick säga hejdå till Lina och Ida samt lättad att han träffade mig och fick tillbaka sina 10.000 jag tömde hans konto på.

Vi konstaterade dock att vi förmodligen kommer springa på varandra snart igen och sa Fuck off och Adjö.

Nu ska jag pröva lyckan och se utifall det blir något Bangkok för mig idag eller ej.

Solen är varm

Sista natten i phillies.

Jag är inte färdig med det här landet. Jag vill ha mer tid.

Jag vill inte åka till singapore i morgon, jag är less på att flyga.

Just nu känner jag mig färdig med sand under fötterna för ett tag framöver, det finns liksom inget annat än sand på denna ö.

Idag fick jag städat i min hydda 10 kg sand och myror till förbannelse i sängen. Inga mer myror i min säng, bits gör dom jävlarna.

Lovely.

Matt lämnade mig för några dagar sedan, han ville tillbaka till Bantayan. Inte jag.

Det har inte gått någon nöd på mig, samma kväll hade jag två nakna killar på rummet.

Hade det inte vart så att jag var fast i entourage så hade jag smygtittat men jag kunde inte slita mig.

De nakna killarna var mina grannar som hade en dusch som strejkade.

Jag vill inte till Thailand just nu jag vill till cloud nine och boracay!!!

Men fan vad gott det ska bli med en curry!!!

7eleven toast

Eh thailand blir väll bra, säg till mig att sluta gnäll..

Ska maxa tiden i bangkok och få allt nödvändigt ur vägen.

När lina och ida landar ska jag styra fest!!

Vi har bara vart ifrån varandra i snart 3 veckor men det känns som en evighet.

Saknar fan ihjäl mig just nu.

Ikväll ska jag på Cockfight, sinnesvidrigt.

Borocay, nej inte direkt.

Tyfonen gjorde så att vår båt blev inställd, eftersom båten bara går tre dagar i veckan så blev det inge boracay för mig inte!

Solen tittade fram och jag hade redan ställt in mig på att lämna ön så varför inte hyra en spiderboat och åka vidare till Malapascua?Suverän idé tyckte jag. Enligt min irländska reseguide Andy skulle Malapascua va ett nice ställe.

Det gick sådär...

Båten gick sönder i mitten av havet, så ganska självklart blev dagens ord blev sparkplug. Solen gassade och eftersom låset på min väska strejkade blev det ingen solskyddfaktor till oss. Några timmar senare efter att vi paddlat in till närmsta ö och självklart strandat i en kareokebar var vi på väg igen. Stormen också.

När vi väl kom fram till malapascua var vi genomblöta och såg ut som kräftor, Jag i ansiket och Matt´s hela kropp.

Blir ni förvånade när ni läser detta eller börjar ni förstå min otur jag har som vardag?

Hur som helst så gick vi till närmaste dykshop för att boka morgondagens dyk. Instruktören var inte så imponerad av min erfarenhet och sa "You are diving with me tomorrow".

Natten spenderandes i sängen med feberfrossa gungandes till sömns av grannarna som lekte kaniner, rätt så hemsk upplevelse att dela säng med någon ENDAST av anledningen att det inte finns två sängar och sedan ha grannar som har sex på andra sidan av bambuväggen. Det blev ca 10 avsnitt av entourage den natten. 2 timmar sömn eftersom klockan var ställd på 04.40....

Men så lätt blir ni inte av med mig, jag överlever även om jag leker haj mat.

Överlevde både morgon och eftermiddagsdyket

Fick se hajjar, delfiner och lite andra lösaktiga fiskar, min instruktör fick mig och ta på alla möjliga fiskar och saker nere på botten trots att jag lovat mig själv att aldrig mer nudda någonting under ytan.

När vi kom upp sa han att jag var jätteduktig på någonting jag inte förstod vad han menade.

Helt otrolig känsla att sitta mitt ute på havet och se en soluppgång för att efter några minuter se hajjar som är flera meter stora.

Malapascua är förövrigt helt underbart, älskar varenda sekund.

Jag vet att jag har det betydligt lugnare än Lina och Ida som garanterat inte har en lugn stund på Boracay.

Om 5 dagar blir det återförening i Bangkok för att spendera sista veckan i Laos innan jag flyger vidare till Melbourne.

Är det bara jag eller är ni medvetna på att ni är värdelösa på att kommentera?

Jag vet att ni läser, hur svårt kan det vara att trycka på några knappar och säga hej eller whatever?. Skärpning fan eller har jag bara skittråkiga läsare som inte vågar skriva några rader nån gång i halvåret?

Bantayan, vad ska jag tillägga?

Paradiset på dagarna och på kvällarna är utelivet som att kliva in i en cell på österåker.

-AAAANDY, vart faaan är bob dylaan? Skriker en 50 åring med 30kg silver runt halsen med kriminell stockholmsdialekt.

Jag kan inte mer än smålé åt vårt sällskap de senaste dagarna, 10-20 olika bar och resortägare från div länder.

Alla ser ut som hämtade ur FBI´s most wanted, men dom är sköna på sitt sett.

"Den där jävla runar asså, drog 120 blås på värmdö bron liksom."

Visst dom är runt 50 år och alla gifta med fillipinska tjejjer i 20 års åldern, dricker 3L gin varje kväll och skriker fuck off till varenda jävel. Men jag gillart.

Själva grejjen med att dom har småtjejjer i sängen kanske inte är min favorit men efter 4 dagar här kan jag inte klandra dem.

Vad skulle ni välja själva? En bitter 60åring med grått hår som luktar fisk och spelar upp era pengar på bingo eller en fräsch 25åring i varmt klimat?

Jag citerar Andy "Det är inte okej, men vad fa-an vi är gifta och det handlar om att ge och ta."

Det finns däremot en man som skiljer sig från mängden, Larry.

Larry är 60+ och Pimp på ön, han försöker också marknadsföra sin nya efterrätt "leche flan". Leche plan är igentligen en brylé pudding men jag har inte mage att krossa hans iver.

Larry är också fixare och har skrivit ner en vägbeskriving till Boracay åt oss. Varför ta den enkla vägen med flyg när man kan åka träbåt och cykel i tyfonen som är på väg?

Jag har lovat Larry att jag ska hjälpa han med marknadsföringen av hans uppfinning och han är eld och lågor.

Tydligen så är jag Princess josefine och nästa gång jag kommer hit vet alla vem jag är, han säger också att jag kommer bli gravid inom 2 månader eftersom hans Leche flan innehåller en special ingrediens.

Igår sa han "I'm sad the weather was bad becouse I really want you to taste my balls". Han hade bjudit ut mig och Matt på en picnic med hans vänner och lagat mat hela natten men vädret var för dåligt så allt blev inställt. To bad to bad...

Dock har jag lite dåligt samvete för att jag förstört alla Matt´s chanser att hitta en tjej på ön. Alla trodde nämligen att vi var ett par, efter att vi idag förklarat att vi definitivt bara var vänner och att vi båda är singlar så gjorde jag honom en tjänst och gick hem. Enligt ägarna på ICE BLUE är matt stor nog att blanda sina egna drinkar och ställer därför bara fram en flaska rom på bardisken till hans förfogande.

Hur som helst vill jag tacka Bantayan för en sjuk jävla upplevelse, alla drinkar "on the house" och galet många skratt.

Överlever vi hellriden i morgon så kommer jag träffa mina förlorade kroppsdelar och utforska nattlivet i boracay.

Den som lever får se. Fuck off

Ibland går allting bara inte som det ska för mig.

Ni kan kalla det payback eller otur men nu ska jag berätta för er om dagen som inte riktigt gick som den skulle.

Vaknade upp av att svetten rann längs hela min kropp utan att kunna höra ljudet av fläkten.

Jag inser snabbt att jag inte är speciellt utvilad vilket kanske är rätt så självklart med tanke på dagarna som gått.

Skulle helst av allt velat lägga mig i ett kallt bad med en hink brevid och bara spy, men insåg att jag var tvungen att ta mig i kragen och ta tag i min sista dag på Bali.

Eftersom jag självklart inte packade min väska innan jag och luke började dricka junglejuice så var alla mina saker utspridda i hela rummet.

Fläkten funkade inte pga strömavbrott.

Hur gör man då när man ska packa väskan och tvätta håret i fullkomligt mörker?

Jag bokstavligen släpade ur alla saker ut ur rummet och ut på balkongen för att där sedan pussla ihop örhängen och sortera tvätt.

Efter att ha gått in i alla möbler och slagit huvudet i garderoben lyckades jag även tvätta håret.

När jag nu skulle checka ut och betala min skuld hade jag som väntat inga pengar och eftersom det inte fanns någon ström så fungerade inte heller någon av alla ATM´s

Lyckades skrapa ihop tillräkligt med pengar för att betala rummet och stod nu ensam utan pengar på poppies 2 och försökte klura ut hur jag skulle lyckas med shoppingen som jag skjutit upp till sista dagen.

Det gick liksom inte, No shopping for me.

När ATM´s började fungera var klockan 1 timma innan avfärd och jag spenderade den väl på stranden med mina vänner. Bjöd min favoritflicka på mc donalds och hela gänget på glass.

När min nuvarande amerikanska resekamrat dök upp på stranden lite senare än väntat och jag redan insett att jag glömt min favorit tröja på rummet blev det bråttom.

Taxi tillbaka till hotellet

Städaren hade plockat ihop en hel säck med saker som var kvar i rummet efter min sk packning, men jag tog bara tröjan och sprang.

Kom försent till flygplatsen och vi fick som vanligt springa igenom allting.

Väl i Singapore fick vi inte gå på planet för att vi inte hade en flygbiljett ut ur landet, Cebu airlines vägrade och hjälpa oss och när det tillslut stod LAST CALL på skärmen och jag äntligen fått igenom en biljettbokning med Jetstar fick vi springa, IGEN!

Det sista som kom ur min mun när vi lämnade incheckningsdisken var

- Please tell the fucking Cebu cunt airline to fuck off.

Och underbara Tiger Airways skrattade med mig.

Nu trodde vi att vi var klara, och köpte ett 6pack öl och slappnade av.

Behöver jag nämna att vi var sist på planet?

När vi nu stiger av planet i Manila, i landet vi svurit åt för att komma in i så slår det oss att vi faktiskt inte vet någonting om filippinerna

Vart vi ska, Hur mycket 100 pesos är? eller i huvudtaget någonting alls.

Vi hookar upp med 2 tjejer och bestämmer oss för att dela en taxi någonstans.

Vi hittar ett hostel

(tack vare Ethel och morfar present till mig).

När bara ett rum finns ledigt så var det helt enkelt inte värre än att vi alla 4 fick dela ett rum 5 dollar natten för 4 personer packade som sillar..

Quiet night in Kuta? Det gick.. nästan

Sprang på 2 ryska tjejjer och en kille från canada och skakade rumpa med ett killgäng från australien som var på svensexa. Dom fullständigt älskade mig och jag fick en souvenir.

Somnade i bilen på väg hem efter en middag och solnedgång någonstans vid dreamland och eftersom jag hade ca 2 timmars flygbokande framför mig så tyckte jag att jag förtjänade en massage.

Jag har vidrig träningsvärk från surfingen igår och det kändes som att jag skulle dö.

Hon var jävligt hårdhänt och älskade att massera min rumpa.

Får väll inte klaga på en $5 massage och om inte annat så luktar jag jävligt gott.

Jag har fått jävligt mycket gjort sen mina 2 kroppsdelar lämnat mig.

Fixade ett simkort och var nöjd över att ha en telefon igen.

Blev glad och förvånad att jag både fick ta emot både sms och samtal innom några timmars uthängning.

Självklart tappade jag bort telefonen andra dagen, men det är en helt annan sak.

Rensat mina väskor och sytt och klistrat och färgat ögonbryn.

Nästan lika efektiv som min mor.

Sen har den mesta övriga tiden spenderats på skygarden eller espresso bar men det hör inte till.

Häromdagen på EB drack jag öl med michael williams, 2 amerikaner och en döv indones som kunde skriva och läsa svenska.

Trevliga lirare liksom.

Ni som aldrig har levt i en ryggsäck kanske tycker att det verkar vara en piece of cake.

Jag har redan ledsnat på mina kläder och tappat bort och blivit av med saker till höger och vänster.

Jag borde resa utan alla sorts värdesaker men det skulle nog inte funka.

Jag har tur som fortfarande har kvar datorn, ipoden och hårddisken.

Dags att hålla lite koll på saker och ting framöver. Det är tur att jag har försäkring..... Eller neej just ja, det glömde jag ju bort att teckna...

Ny kamera har jag köpt, flashig som satan. Vi får se hur länge den funkar med tanke på att jag redan haft den i vattnet.

Jag flyger till filippinerna imorgon, någon som har nått restips?

Eftersom jag nu inte kommer ha en telefon vill jag passa på att nämna till er som kallar er för vänner att det finns någonting som heter skype!

Add me or get the fuck out of my life!

Det är liksom tyst

Vi har ett uppehåll i vårt förhållande, och jag accepterar det.

Jag säger alltid och uppmanar vänner att de ska göra vad man känner för, även om det ibland kan vara på andras bekostnad.

Du måste ibland vara lite självisk för att komma någon vart i livet. Jag är egoist, jävligt lycklig sådan dock.

Du är skyldig dig själv att vara lycklig!

Första natten ensam är avklarad..

Varför ska jag träna på att vara ensam när jag vet att jag inte kommer få en ensam stund.

Igår var jag inte ensam en sekund, hade ju iof en stalker så det kanske hjälpte.

Kvällen var bra, även fast den avslutades på sjukhuset efter en brutal tårgasattack utanför nattklubben. Ingen som helst fara med mig förutom att mina ögon såg ut som att de övernattat i en gaskammare med hitler skedandes. Eftersom jag redan har hostan från hellvetet på besök så kände jag inte så mycket förutom svidande ögon.

Vi var ca 20 st som fick åka till en klinik bara för att vara på den säkra sidan. Tror att det var polisen eller någon vakt som var de skyldiga och därför var vi tvungna att kollas upp.

Igår var jag på stranden och kollade solnedgången. När jag satt där kände jag ett lyckorus genom kroppen, samtidigt som jag sneglade bort mot flygplatsen för att få glimten av Ida och Linas flygplan som lyfte med destination Malaysia.

Även om jag kommer sakna dem och vet att dom kommer träffa screwcrew och ha det sjukt kul utan mig så kunde jag ändå inte sluta lé.

B frågade mig efter ett tag varför jag var tyst och fick till svar att -jag är bara glad.

Visst skulle jag vilja hänga med och ta en tugga av chili the hottie men jag är inte färdig med Bali än.

Livet på en pinne som Ida alltid säger

Visst vet även jag att livet inte alltid är en dans på rosor, men när rosorna finns där så är det klart som fan jag som dansar så länge det går.

Ikväll ska jag hänga med mina replacement friends som jag hittat, i morgon drar jag till Ulu watu.

Rätt så patetiskt inlägg men ni förstår nog innebörden<

/div>

Bali är bali

Och jag älskar det.

Självklart går ingenting som smort här på Bali, men det får man liksom räkna med... Bali är ju som sagt Bali

---

En kamera mindre

En stukad fot

2 motobike crashar

5 tatueringar

En fucked röst

Och en jävla massa Bintang senare..

Kan även tillägga att jag för första gången på länge vart stolt över någonting svenskt.

Adrian Lux, Swedish house mafia och pryda spelandes i högtalarna på en 6 vånings nattklubb på Bali.

Dock varade det inte länge för svenska vidrigheten påminde mig när vi sprang på några som vanligt patetiska svenska killar.

Faa-an Ta er i kragen era jävla tråkmånsar, ni förstör utsikten med era fula barnansiken och backslick.

Jag är ledsen men jag avslutar här, kan inte koncentrera mig.

Poppies 2 och min öl är alldeles för intressant just nu.

Ciao

Det finns ingenting som får mig så arg som när det inte funkar att boka saker via internet.

Idag var jag nära att ta till mamma ninas metod och åka till flygplatsen och knivhota air asia.

Vill man till bali så vill man bara!

Hur som helst så är det fixat nu och jag är verlycklig..

Nu ska det njutas av de sista tv dagarna på langkawi.

Idag ska Alex ta oss med ut på utflykt. Igår var det Scott och Thomas som tog med oss på en roadtrip. Beskte kok beach träffade apor och spottade på krokodiler.

Vi hittade en Australiensk deli shop och fick äntligen smaka på några efterlängtade delikatesser, säger bara. Don't you vegimite my sandwich mister..

Det sägs att man ska ta seden dit man kommer.

Om man har råd att försörja och kan tillfredställa sina fruar, Ja då får man ha 3.

Jag, Lina och Ida drog ut på äventyr med Thomas idag, de andra jobbade.

Vi sa att vi ville till höger och då blev det så.

Badade på four seasons och drack öl i havet, hade det bra med andra ord.

När vi var färdig strandade åkte vi till båten som pojkarna jobbar på och fick en guidad rundtur på aset.

Ingen jolle direkt... 94 meter lyx.

Kaptenen som var bakfull efter hans och linas jägerbomb's drickande i går visade oss hur man styrde båten.

Nöjda och belåtna ska vi nu boka lite flyg till nästa vecka, för inte kan vi dra än...

På onsdag ser det ut som att vi drar till Bali.

Hade det vart så att jag höll på och töntade mig med den nya facebook funktionen så hade jag på onsdag 23.44 loggat in från Bounty eller Poppies 2.

Men näej, funktionen är pinsamt patetisk.

Jag är den lyckligaste i hela världen

Inatt vaknade jag av att jag pussade och försökte sova på idas arm.. När jag berättade det imorse så var Lina förvånad över att hon faktisk gjort precis samma sak.

Langkawi var inte så dumt iallafall.

Hur som helst.

Jag mår fruktansvärt bra! (trots mörbulltad kropp)

Punkt

Punkt

That's all!

Om ni har mig på facebook så kanske ni av den nyupplagda bilden förstår att det inte är för vårt fräscha rum vi stannar här...

Just nu vet vi liksom inte vart vi ska ta vägen och har det alldeles för bra här.

Igår satt jag och kollade flyg och just nu vore det ultimata KL-->Bali-->Manila-->Bkk-->Laos--> Sen fastnar vi nog i Laos. Tubing kommer bli min död!

Kan ni ens förstå hur glad jag är att jag har fått tillbringat snart 2 månader med mina bästa vänner på helt sjuka jävla platser och med alldeles för galna upptåg?!

Hur många får det när man är 25år och halvvägs ner i graven?

Hur som helst så stannar vi kvar några dagar och fortsätter med att hänga på stranden, dricka rom och kolla när snygga killar leker rugby.

Jag klagar inte :)

Vi Skulle ingentligen vart på 1/3 flyg med destination Bangkok just nu.

Istället sitter jag fortfarande kvar på Langkawi och Breakfast bar och äter en baguette.

Det kan inte alltid bli som man planerat.

När vi mot alla odds fick gå på flyget i KL till Langkawi var vi lyckliga. Att komma till flygplatsen 10 innan planet ska lyfta är inte så jävla smart.

Det fanns som sagt anledningar till det med.

Hur som helst så lämnade vi KL något slitna och jag med rosa hår.

Väl framme har vi som vanligt strand och bar turistat och underhåller oss ganska bra med malibu pineapple drinkar liggandes i sanden.

vi klagar inte kan man säga.

Jag stannade inne en dag och pratade med de jag saknar allra mest och bokade flygbiljett till Melbourne och fixade mitt Oz visum.

Lina och Ida jobbade hårt på stranden med brännan och fixade även en middagsplaner med ett yacht crew som vi sprang på kvällen innan på ett mindre normalt men underskattat sätt.

Som sagt, vad mer kan man begära?

Hur som helst så bestämde vi oss nångång inatt för att flyget kan fucka off och vi stannar kvar här nån dag eller några till.

Då gör vi ett nytt försök då! Införskaffat mig en ny laddare till datan samt ett fodral så nu kan även utländska läsare förstå vad fan jag jiddrar om.

Shoppingrundan vi vart på idag mördade mitt bankkonto, men satan vad värt.

Kommer ni ihåg att jag och lina gick lös på forever 21 förra resan.

Nu var det Topshop som fick äran.

Jag är lycklig.

Några dagar på en öde ö kan göra succe med huvudet. Mycket tänkande, men det var nog bra!

Som sagt, vi är i Kuala lumpur. Hittade ett hostel där vi betalar 15RM (ca 30 sek) per person då är frukost och WIFI inkluderat.

vi bor i dorm room men fick 6 sängar för oss själva :P

Idag fick jag Lina att rodna när jag som vanligt kan vara rätt brutal i munnen i råkade nämna ordet penis när vi hade en konversation med taxichaffören.....

Det hela urartade och inkluderat i taxiresan fick vi en rätt så dirty lektion i kama sutra.

"-When ur lickin the pussy, u have to put a pillow under"

"U cant only lick, u have to blow"

Tänk er att höra det av en indisk taxichaffis. Mitt starbuckskaffe höll på att flyga ur munnen.

Stackars ida som satt fram, 30 min senare var vi framme.

Imorgon kilar vi vidare till langkawi det ska bli intressant.

Den lesbiska honeymoon is over...

Vi far psykbryt pa att vara pa en isolerad o och tar forsta basta flyg till KL for lite action.
Vi saknar siluetten av snygga killar och heta snopprander pa stranden, elektrisitet 24/7, alkohol och strandfest.
5 dagar pa varan ode o ar nog.
Igar var vi pigga som fa nar vi var ute och morgonsnorklade med tva 12ariga pojkar i en bat som i mina ogon inte borde fatt betrada vattnet. Ida snorklade ifran baten...

Det nakna strandhanget borjar liksom bli lite langtrakigt..
Nar Ida blev rastlos byggde vi en bowlingbana. Lina spoade skiten ur oss.

Hur som helst, Ciao Perhentian Islands
Hej Kuala lumpur.

Jag hade tankt att anvanda min data till max nu nar vi har gratis wifi, lagga ut bilder, ladda musik och boka div flygresor....
Nej, men jag eldar upp skiten istallet...
Laddaren som jag blev av med i bangkok och ersatte i koh phangan fick fnatt inatt nar vi skulle bli av med langtan efter en viss dialekt...
Skiten brann upp och nu kommer jag inte kunna anvanda min data tills jag besokt en akta lg butik.

Glomde aven mina p-piller pa phi phi, sa nu lyckas jag med det mesta....
Kommer en unge pa posten snart mamma.

Ibland blir det bara inte som man tänkt sig, Ibland tänker vi helt enkelt bara inte.

Jag vill skylla på att vi var så sugna på att ha en dagsfylla på linas födelsedag och att vi bara ville bli av med det jobbiga resebokandet.

Dessvärre tror jag att jag får skylla på ren dumhet den här gången.

Dagspoolfyllan/zorronight var helt klart en av dom bästa nätterna hittills, resebokandet kanske det värsta.

Vi trodde vi bokade en resa till malaysia och perhentian islands. 15 timmar senare fortfarande kvar i minibussen sitter vi och gömmer oss för att inte bli utkastade på dom mörka tomma gatorna i en stad vi inte vet vad den heter.

Men självklart fungerade det inte.

Vi gjorde det bästa av denna komiska situation och gick ut i slummen och letade restaurang efter ett besök på stadens hor gator hittade vi ett fancy hak där mannen på scenen sjöng lovesongs för oss medan vi avnjuter vår goda mat.

Alla älskade oss och man kunde tro att vi gick på en röd matta genom staden samtidigt som vi gjorde "silvia" hälsningar till torskarna.

Nackdelen var ju dock att vi var kvar i Thailand.

Idag började vi med en lång varm vandring för att hitta grannlandet Malaysia...

När en lokalbo på en moped frågade om vi behövde hjälp och vi ganska desperat svara -where is malaysia.. gick ironin upp för mig.

10 liter svett senare står vi och förväntar oss en stämpel i passet och ett -Välkommen till malaysia. MY ASS

Jag och Ida hade tydligen det lite för bra i Thailand att vi var kvar liiiite för länge, 1000 baht i böter, en lång kö, en stämpel och 1 liter svett till TJoff Malaysia!!

Självklart passade dom på att kolla igenom min väska efter knark och bomber. In your face täänkte jag.

6 timmar och många skratt senare kom vi till en Ö som vi hört hade lågsäsong... Tänk er lågsäsong i Thailand, no big deal.

Lågsäsong på perhentian är lika med TOM Ö.

Vi bor på ett lyxhotell, betalar 140sek/3 har 2 verandor, balkong 2 kingsize sängar A/c, tv, gratis WIFI, privat strand och en granne i kalsonger till vänster.

Tydligen är vi hela 20 st turister på ön. Allt är stängt och elen funkar endast från kl 6.30pm.

Gillart

Tänkte bara påminna er om att solen skiner på oss och att vi är lyckliga och bruna..

Ni undrar hur det gar for oss.

Bra skulle jag saga.

Nagon urininfektion, javla massa blamarken, stukad fot, skrapsar samt div saker som vi blivit av med.

Precis som jag och Lina kompleterade varandra forra resan fyller aven Ida sin funktion.

Skulle vi bli ihopsydda till en centipide sa skulle vi klara det galant.

Vi tar p-piller tillsamans, malar naglarna tillsammans, borstar tanderna tillsammans och dricker oss fulla pa sambuca.

Och hall i hatten, vi har aven sovit tillsammans. Aven om det hander mer sallan.

Haromdagen holl vi pa att fa en hjartattack tillsammans, vi blev vackta av en apa i varan bungalow. Det var speciellt.

Idag fyller Lina ar och vi ar supertaggade pa en dagsfylla i en swimmingpool.

Sjalvklart kan inte lina fylla ar en vanlig dag utan ar tvungen att valja dagen innan vi drar vidare till malaysia, narmare sagt Perhentian islands.

Kan inte forklara den bla texten.

Poledancing och pingpongshow i Patong, deltog dock bara i det förstnämnda. Nån måtta får det vara, ingen som ska stoppa upp guldfiskar och fåglar i min fitta.
Rätt så äckligt igentligen, de var ju inga snärtor direkt. Mer bushwoman från urskogen som stod på scenen.

Vi gjorde hollywood istället, klassiker.

"Dont you fucking steal my pole". Älskart.

Som ni kanske förstår har vi lämnat Koh samui bakom oss, vi befinner oss just nu 25 min ifrån patong i ett mansion.
Här ska vi vänta in vår kära vän Lina innan vi beger oss till phi phi för nya jävulstyg.
Koh samui var rätt så trevligt, jag och min vän Djungel Gösta AKA Ida drog ut i skogen och åkte linbana och klättrade i vattenfall. Skön kontrast.
Blir rätt så stolt över min modiga vän som för några veckor sedan aldrig någonsin trott att hon skulle hänga 70 meter upp i djungeln i ett snöre. Det tar sig liksom, med den här takten kommer hon komma tillbaka till Eskilstuna utan några som helst hämningar eller för den delen skam i kroppen.. Ärligt talat så är jag rätt så stolt över mig själv med. Jag är igentligen höjdrädd, men för inte alls länge sedan gillade jag heller inte paprika. Dags att vänja sig med höjder innan fallskärmshoppningen.
Självklart var jag det jag som kläckte "Can I do it upsidedown?PLEASE!!" och självklart fick jag det. Underbar känsla att hänga fritt och slungas bland träden, även om det inte var skönt att slå fejjan i en buske.
Hur som helst så var det jävligt kul och ingen blev skadad även om Ida hävdar att hennes "rivsår" på benet var mer lik en krigsskada.

Saknar kohphangan vad fan. Det finns ingen ö som är skönare att lämna, inte heller någon ö som är mer extas att komma tillbaka till. Har trots allt spenderat mer till på phangan senaste året än i Eskilstuna. Syndens Ö

Stranden kallar på mig, ska ge mig på ett försök att få bort krigsbrännan från igår...

Ida ligger naken, äter chips och kollar entourage. Det är livet.

Hennes ben har blivit helt uppätet av myggor så nu är hon inte längre rädd för bara larver och ödlor utan skriker när hon ser en mygga. Kan iof förstå henne eftersom hennes ben och fot ser attackknullat ut.

Vi byter ö, 3o min till höger.

12 dagar sen jag introducerade Ida för buckets.

say no more, det är inte så att hon sett tillbaka.

Heta dagar, hetare nätter skulle man kunna säga.. Koh phangan har inte gjort mig det minsta besviken denna gång heller.

Känner mig därimot rätt färdig (för den här gången). Ill be back.

Nyårsafton var sinneskul, hängde med öns största och skönaste killgäng och fick både nyårshångla och ligga.

Vad mer kan man behöva?

Nu behöver jag lugn och ro.

Nyår, once again.

Hur kommer det sig att det är så speciellt med att fira det nya kommande året.

De flesta av er kommer få ett precis lika ointressant år som det redan gångna. Några av er kanske slår till på en charter till turkiet och spejsar till det med en pina colada till den turkiska dansen. Någon kanske färgar håret.

Vad är hela den här grejjen med att 2011 ska bli det bääääästa året i mitt liv? Varför inte göra varenda år till det bästa i ditt liv.

2010 var bra. 2011 kommer bli precis lika grymt men bättre? kan man jämföra bra med bra? Kan man jämföra lycka och välmående? naej.

Jag har slutat ödsla tid, energi och hjärnceller på att förutspå hur mitt kommande år kommer bli.

2011 är ett helt oskrivet blad utan regler och visioner.

Kanske blir jag vuxen? eller kär.

Gravid? Rik eller Hjärtekrossad.

Nu ska jag avsluta mitt födelsedagsfirande med en brakfest, ca 50 000 har samlats enbart för min skull så det är ikväll det skjer.

Det ska nyårspussas och nyårsliggas utav bara hellvete, skojja inte.

Överlever jag fyrverkerierna ikväll så överlever jag allt. Igår trodde jag nämligen döden var kommen när någon misslyckades med en uppsjutning och den exploderade vid oss.

Fyverkerier är det enda som riktigt skrämmer mig när det kommer till olyckor, jag vill inte se ut som ett fuckface resten av mitt liv för att nån dum jävel tycker det är kul att elda upp sina pengar.

Förutom en stukad fot och en vidrig hosta och att jag sumpat min datasladd så har ja hitills lyckats hålla mig hel och utursbefriad,

Hur som hellst vill jag helt enkelt önska er en trevlig afton och ett sinnessjukt gott jävla år.

Nu ska jag ut och fira med bästa Ida.

Ciao effers.